torsdag 22 januari 2009

En berättelse del 3

Inne i huset väntade häxans aderton söner. Jag kan bara nämna två av dem. Den äldsta och den yngsta. Den äldsta hette Caspar (tretton år och rysligt ful) och den yngsta hette Mikael (sju år och vacker som en dag). Alyssa blev såklart förtjust i Mikael. Det var förargligt, tyckte häxan. Caspar var ett matvrak och han älskade flickor. Han åt en gång en hel femåring.
-Anne. Är den där snygga pojken din bror? frågade Alyssa.
-Ja, sade "Anne". Men vi kan väl övernatta här inne. Jag känner mig så bekväm här.
-Här är ganska ruskigt och skrämmande. Fast en natt klarar jag nog av, sade Alyssa. Nu var det dags. Mikael skulle dräpa Alyssa medan hon sov och Caspar skulle smörja henne, rensa henne och lägga henne in i ugnen. Alyssa sov inte så gott. Hon var rädd. Tänk om en vålnad med en kniv i handen skulle komma.
-A-a-a-a-a-anne, sade Alyssa. J-j-j-j-jag är rädd! T-tänk om en v-v-v-ålnad... Alyssa hann inte säga mer förrän Mikael skulle hugga kniven i henne!
_ANNEEEEEEE!!!!!!!!! VAKNA!!! VÅLNADEN KOMMER OCH TAR OSS!!!!!!!! skrek Alyssa. Men "Anne" sov lungt och skönt.
-ANNEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Sedan blev det tystnad. Häxan fick sin vanliga skepnad och hon lufsade ut till köket. Men där satt bara Caspar med grodblodet och spindelfettet - men ingen liten flicka. Häxan gallskrek av raseri. Hon hade inte fått mat, och hon hade mist sin yngste son. Mikael hade nämligen hoppat ut ur fönstret med Alyssa och de rymde långt från häxans stuga. Mikael och Alyssa gifte sig flera år senare och fick en familj. Caspar träffade en ful häxflicka men häxan - ja, hon svalt ihjäl.

Slut

Skriven av Mandy

2 kommentarer:

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...

superbra berättelse! tusen tack för den! - av hanna k